att va FUL

jag tog ett kort på mej å min kille härom dan...eller "ett" kort haha man tar ju alltid typ nåra stycken såklart för att nåt ska bli bra iaf...eftersom jag har ajfån4 så kan man ju tillåme titta in i kameran å se sig själv å lixom make sure att man ser snygg ut...så himla smart funktion...men fast vi kollade in i kameran å fast jag tog ganska många bilder så va jag inte speciellt nöjd m resultatet...mitt ansikte va ju alldeles rött å inte fick man den härliga sommarkvällskänslan...men då finns ju insta!!! räddaren i nöden...jag började raskt prova dom olika filtren, sierra, lo-fi, earlybird, nashville, 1977...ah, nu börjar d likna nåt...jag sa t min kille: vilket tycker du jag ska ta, innan jag lägger ut den? han svarade: äsch, strunta i d, lägg ut d som d e bara! öh what!? jag blev nästan lite förnärmad...här satt jag å ansträngde mej för att vi skulle se supersnygga å coola ut, åsså tyckte han bara att vi skulle ta d riktiga kortet...tråkmåns...

denna lilla inledning direkt fr verkligheten för mej in på själva ämnet för detta blogginlägg:

ATT VA FUL

jag har tänkt ganska mkt på att va FUL dom senaste åren...ämnet faschinerar mej på ett sätt jag inte kan förklara...att va ful handlar ju såklart mest om att KÄNNA sig ful...å d gör vi såklart alla då å då...men jag har märkt att jag kan lixom i hemlighet njuta av att va ful...jag har faktiskt tagit lite kort på mej själv när jag har känt mej extra ful, å nu tänker jag visa dom offentligt för första gången:

haha, detta föreställer mej när jag hade problem m läpparna, d va faktiskt jättejobbigt då men nu kan jag skratta åt eländet...läpparna e svullna å jag har ont...

 här hade jag nån sorts ögonproblem, man kan se att vänster öga e svullet...vagel!?

detta e nyårsdagen 2010 hahaha say no more, jag minns den fruktansvärda huvudvärken

jag försöker nu avlyssna m mitt yttre öra va ni som läser detta nu tänker å tycker å jag tror mej höra iaf nån röst som säger "nämen amanda, du e väl inte ful!! inte sååå ful iaf...varför lägger du upp så hemska bilder på dej själv??"  å d va just hit jag ville komma...att d lixom känns som värsta tabut å va ful...fast d egentligen e helt normalt å helt ok...jag försöker då&då bejaka min fulhet hahaha d lät verkligen skumt, men jag tycker d e skönt ibland att bara va helt ful...fulheten e oxå faktiskt oxå n del av mej...jag gjorde ett litet videoklipp för ett tag sen när jag kände mej xtra ful som egentligen sammanfattar vad jag ville ha sagt:

å nu ett tips: om du vågar - prova att gå utanför lägenheten nån dag när du känner dej riktigt ful...tvättstugan kan va ett första steg......testa hur d känns...en liten utmaning i vårat retuscherade samhälle...när jag va på friskis för ett tag sen då såg jag inte klok ut, träffade en kompis som sa: åh va skönt att du oxå har sådär fett hår å skitiga glasögon HAHA underbart!!! en fulkomplimang!!!

å till slut---jag säger inte att d e lätt men:
försök tycka om dej själv hela tiden, inte bara när du e instagramperfekt;)